Vår historia

Vi behövde portar till den nya maskinhallen. På den tiden snickrade bonden vanligtvis ihop sina egna portar i trä, det var så man gjorde. Men vi tänkte annorlunda. Min fru Gullvi kommer nämligen från Småland och hennes bröder jobbade på EAB i Smålandsstenar, en av dem var ansvarig på portavdelningen. Vi ringde honom och bad honom om en offert på portar, vi hade ju hört mycket om dessa portar och nu hade vi tillfälle att själva få erfarenhet kring dem. Vi fick en offert och strax därefter bestämde min pappa sig för att köpa tre stycken EAB-vikportar. 1979 kom de på plats.

Det var något helt annat än vad vi var vana vid. Stålportar med precision och täthet, som inte slog sig när det blev fuktigt och som klarade de stora måtten på ett sätt som träportar aldrig kunde.

Gården blev omskriven av flera anledningar. Grannar kom på besök, lantbrukare från hela distriktet ville se vad vi hade gjort och det var till och med en riksdagsdelegation där vid något tillfälle – inte för portarnas skull egentligen, men de såg dem ändå. Och folk frågade samma sak om och om igen: ”Var fick ni tag på de där portarna?”

Och jag svarade på frågan.

En dag ringde min svåger och berättade hur han hade märkt att fler och fler uppe i Norrland hörde av sig och beställde portar. Alla dem som hade ställt frågor och jag gett svaren. Han föreslog att jag lika gärna kunde börja sälja dem själv. Och så blev det. Jag tog på mig försäljningen och min bror Per hjälpte till med monteringen.

Tre portar till en maskinhall i Ljustorp – det var där allt började.

// Leif Nygren, grundare

1986 bildade vi aktiebolaget. Jag hade döpt om den enskilda firman till Timrå Porttjänst tidigare, nu blev det Porttjänst AB. Verksamheten följde årstiderna på ett ganska naturligt sätt; jag sålde portar på hösten och en bit in mot årsslutet och när det blev riktigt kallt och folk inte längre ville vara ute och jobba övergick jag till att sälja lagerinredning istället, inför våren när kunderna skulle bygga om sina lager.

Varför just lagerinredning? Jo, för att det tillverkades i samma fabrik nere i Smålandsstenar. Portar, lagerinredning och stålbyggnader – allt under samma tak. Jag anammade hela konceptet och såg möjligheterna i att kunna erbjuda kunderna en bredare palett. Ganska tidigt, redan 86 eller 87, anställde jag en säljare på lagerinredning.

Efter ett tag bytte vi namn till EAB i Sundsvall AB. Fortfarande samma organisation, samma bolag, samma värderingar men ett namn som tydligare visade kopplingen till EAB.

Min lagerinredningssäljare fick mig dock att tänka om igen; ”Vi kan inte heta Sundsvall AB om jag ska resa på Norrland..” Och han hade en poäng. Skulle vi täcka hela Norrland kunde vi inte ha ett namn som begränsade oss till en stad. Så vi blev EAB Norrland, ett namn som signalerade både var vi hörde hemma och hur stora ambitioner vi hade.

Det har varit några olika namn genom åren, men alltid samma organisation. Samma driv, samma värderingar, samma vilja att leverera något som håller.

Vår koppling till EAB i Smålandsstenar har funnits i snart 40 år och som med tiden har utvecklats till något mycket djupare än ett vanligt leverantörsförhållande. Men det är en historia som får vänta till ett annat inlägg.

// Leif Nygren, grundare

Efter det första projektet byggde vi hallar lite sporadiskt, kanske en om året på sommaren när det passade. Inget stort fokusområde, men ändå ett visst flyt på halleveranser genom åren. Det var inte i någon stor omfattning, men det var en början.

Det skulle dröja ända till 2010 innan jag bestämde mig för att satsa på stålbyggnader på riktigt och bygga upp en dedikerad hallavdelning. Och när vi väl gjorde det nöjde vi oss inte med att bara sälja stomme och bärdäck – vi ville leverera en mer komplett byggnad med vägg och tak. Det gjorde inte EAB i Smålandsstenar då, men det gör de idag. Vi fyllde på med fönster, portar, lagerinredning, trappor, entresoler, smide och smidesräcken – allt som behövdes för att kunden skulle få en färdig byggnad.

Men 1988 var startpunkten. Projektet som visade att vi kunde, och som gav oss självförtroendet att fortsätta.

Och den hallen? Den håller fortfarande. Den står tom just nu eftersom de har flyttat till nya lokaler, men den står där – ett bevis på att det vi levererade för snart 40 år sedan fortfarande håller måttet.

// Leif Nygren, grundare

Vi lät gjuta nytt golv, målade upp väggarna och fixade till ett litet kontor. Det var långt ifrån perfekt, men det var vårt och det fungerade.

Där höll vi till fram till 1991 då vi fick möjlighet att flytta till något helt annat. Ett tyskt bolag som hette Stone Elteknik hade byggt en riktigt fin fastighet, med luftkonditionering och allt möjligt som vi definitivt inte var vana vid. Det kändes nästan lyxigt att kliva in där efter att ha tillbringat åren i tvätthallen.

1995 byggde vi ett nytt kontor i Ljustorp och flyttade ”hem” igen. Ja, Ljustorp är hemma för oss på EAB Norrland, det är där rötterna finns.

Sommaren 2017 fick jag höra att Axel Hellman på Timrå Betong ville sälja en tomt. Jag åkte till Axel samma dag och vi kom överens. Därefter köpte jag till marken runtomkring av Timrå kommun, mest för att ha lite marginal. Det visade sig vara ett klokt beslut. Det visste jag inte riktigt då, men det vet jag nu.

Vi byggde vår egen fastighet på tomten och flyttade in i januari 2018. Efter alla år av att ha kört verksamheten hemifrån, i hyrda lokaler och i sönderfrusna tvätthallar, hade vi fått ett riktigt hem för bolaget.

Och vi var betydligt fler vid det här laget. När vi flyttade hemifrån från Ljustorp var vi kanske åtta personer. Nu, i vår egen fastighet i Timrå, hade vi äntligen utrymme att fortsätta växa. Idag är vi 29 medarbetare.

Ibland handlar det om att rätt köpare möter rätt säljare vid rätt tidpunkt. Så var det med Anderssons Port & Montage AB.

Anderssons hade byggt upp sitt bolag genom att göra precis det vi själva tror på – leverera kvalitet och stå för det man lovat. Försäljning, reparationer och montage av industriportar, vikportar, dörrar och partier. Gedigen hantverkskompetens och samma syn på vad det innebär att ta hand om en kund.

Det var inte svårt att se att vi passade ihop. Samma värderingar, samma arbetssätt, samma vilja att göra saker ordentligt. Det kändes som ett naturligt steg för oss båda.

Anderssons fyra medarbetare har blivit en del av vår familj, och tillsammans är vi nu 29 personer. Med dem har vi stärkt vår position och kan erbjuda våra kunder en ännu tryggare leverans – från första kontakt till service långt efter att projektet är avslutat.

Det handlar aldrig bara om att växa i omsättning eller antal anställda. Det handlar om att växa med rätt människor, de som delar samma syn på vad det innebär att leverera något som håller.

Vid minst två tillfällen genom åren hade jag försökt anställa honom, men det hade aldrig blivit av. Tajmingen var fel, omständigheterna passade inte. Sådär som det kan vara.

Sedan ringde han en dag.

Han hade en kund som han arbetat med länge och ville kunna erbjuda en lösning. Jörgen behövde en partner som kunde leverera, någon som tog projekten på allvar och som kunde stå för hela leveransen.

”Kan ni ta det här projektet?” frågade Jörgen.

”Ja”, svarade jag. ”Och nu har du börjat hos mig.”

Och så blev det. Efter sjutton år av att känna varandra på distans blev vi äntligen kollegor. Östersund blev vårt andra kontor, och plötsligt hade vi en person på plats som kände marknaden, kände kunderna och förstod vad som krävdes för att bygga förtroende i en ny region.

Jämtland började förstå vilka vi är och vad vi kan erbjuda. Snöbollen var i rullning – och den har inte stannat sedan dess.

Han hade ingen tidigare erfarenhet av just våra produkter, men han hade något annat – rätt bakgrund, rätt inställning och rätt sätt att tänka kring kunder och affärer. En människa man direkt kände förtroende för.

Pelle och jag tittade på varandra och sa samma sak: ”Vi kan inte missa den här chansen.”

Så istället för att anställa någon i Timrå startade vi ett kontor i Skellefteå. Det bommade med ungefär femtio mil från ursprungsplanen, men det var helt rätt beslut.

Nu är vi aktiva på orter där vi knappt hade satt foten tidigare – Lycksele, Hemavan, Skellefteå, Luleå, Boden, Umeå. Från att ha varit starkt förknippade med södra Västernorrland täcker vi nu hela Norrland på ett helt annat sätt.

Ibland måste man vara beredd att justera kartan när rätt person dyker upp.

För min del innebär det en möjlighet att backa ett steg och släppa fram nya krafter. Inte försvinna – men låta nästa generation ta vid och sätta sin prägel på det vi har byggt upp.

Det har varit en intressant resa, att gå från att betraktas som ”en kund till EAB” till att bli ”en i familjen”. Det är fortfarande en process som pågår – 39 år av att ses på ett visst sätt förändras inte över en natt, varken här uppe eller nere i Smålandsstenar. Men med Andreas och Tom vid rodret, och med den dialog vi har idag, känns riktningen rätt.

Vi har gått från att vara ett pyttelitet bolag där jag sålde allt själv till att bli något som jag nog skulle kalla mellanstort – 29 medarbetare fördelade på tre orter med siktet inställt på att fortsätta växa. Och genom hela den resan har vi haft samma ledstjärna: kunden ska vara nöjd när vi lämnar projektet.

Det är så man bygger förtroende på lång sikt. Det är så man bygger något som varar.

Det håller.